E-post:    Prenumerera nu

Bambu & bomull

 

Bambu

Bambuskog
 
Allmänt
Att använda bambu för tillverkning av kläder och andra produkter ger många positiva ringar på vattnet.

Bambu växer naturligt utan att behöva vare sig bekämpningsmedel eller gödning och klarar sig på enbart regnvatten vilket betyder att grundvattennivån hålls intakt.

Det finns ca 1000 olika arter av bambu och det är den sk Mosobambun, också kallad Jättebambu, som används för textilframställning. Odlingen av Mosobambu hotar inte pandan, eftersom den endast äter de lägre sorterna av bambu. Mosobambu är världens mest snabbväxande växt och når sin fulla längd på tre månader och skördas genom klippning. Bambun dras alltså inte upp med rötterna utan kan fortsätta växa. I jämförelse med träd på stam, absorberar bambu fem gånger mer växthusgaser och återgäldar 35 procent mer syre.

Bambufibrer
Fibrerna I bambukläder är runda och lena och har kvaliteter som silke, men är mer praktiska eftersom materialet är stabilare och fungerar bra att maskintvätta.

Bambufibrerna har naturliga antibakteriella och antisvampbildande egenskaper och är därför hygieniska, till skillnad från syntetiskt framställda tyger gjorda av oljekemikalier, vilket gör att dessa kläder luktar fort. Tester som gjorts visar att det fortfarande finns antibakteriell funktion kvar i plaggen t o m efter 50 tvättar.

För att åstadkomma skrynkelfria polyester/bomulls kläder, tillsätts formaldehyd vilket är cancerframkallande. Bambutyg är däremot skrynkelfritt till sin natur vilket gör farliga tillsatser onödiga.

Bambu har en porös fiberstruktur varför svett absorberas genom tyget och avdunstar direkt. Detta håller bäraren svalare och torrare än många syntetiska material. Pga den porösa strukturen andas tyget och medför att kläderna svalkar på sommaren och värmer på vintern.

Vidare är bambukläder antistatiska och gör att plaggen sitter bra på kroppen utan att klistra sig mot huden. Materialet är även UV-beständigt och blockerar 98 procent av UV-strålarna. Bambufibern är till 100 procent biologiskt nedbrytbar.

Eko bomull

Bomullsfält i skymning

Odling

En övergång från konventionell till ekologisk odling kräver grundläggande förändringar i odlingsteknik, val av grödor mm. Det kan ta många år innan en gård som lagts om från konventionell till alternativ odling ”kommit på fötter” både biologiskt och ekonomiskt. Parallellt med att sammansättningen på markens mikroliv successivt förändras genom att nya växtföljder införs, tillförseln av kemikalier upphör och tillförseln av organiskt material ökar, måste odlarens erfarenheter och kunskap byggas upp. Först därefter råder en ny balans, baserad på de nya förutsättningarna.

De regler som gäller för ekologisk bomullsodling ser i stort sett ut som de som gäller för ekologisk odling generellt.

Det ställs krav på buffertzoner mellan organiskt och konventionellt odlad bomull. Vid valet av odlingsplats måste man även ta hänsyn till avrinning av bekämpningsmedel från intilliggande konventionellt odlade områden. Bekämpningen av ogräs sköts med hjälp av t ex lämplig växtföljd, täckodling, mekanisk bearbetning, användning av ogräsoljor och ogräsuttorkande medel som är tillåtna enligt uppsatta regler.

Jordens bördighet upprätthålls huvudsakligen genom användning av stallgödsel och odling av kvävefixerande täckgrödor. Sjögräs och fiskemulsioner används för övergödsling. Godkända organiska formuleringar av svavel, bor och kalcium kan tillföras för att förbättra fiberkvaliteten.

Som tillväxtregulatorer, för att påskynda mognad, kvalitet och skörd, används socker och cytokinin. För bekämpning av förekommande skadeinsekter tillämpas en rad olika metoder, bl a odling av växter som fungerar som värd för en mångfald av nyttiga insekter, användning av kommersiellt framtagna predatorer och parasitgetingar samt användning av botaniska isekticider, såpa och olika oljor.

Bomullsodlingen kan varvas med grödor som tillför jorden näring, sk växelbruk. På så vis avbryter man också livscykeln hos vissa ogräs, skadeinsekter och sjukdomar.

Efterbehandling
I förstadierna vid ekologisk framställning av bomullstyg, används inga lösningsmedel. I stället används hett vatten och tvättämnen baserat på apelsinskal.

I den mån bomullen behöver smörjas i spinneriet, är kokosolja och bivax använda alternativ. Behovet av smörjmedel är också mindre då bomullen är av hög kvalitet.

Alla färger måste vara fria från tungmetaller, formaldehyd och gifter och inga optiska blekmedel får användas i framställningen av ekologiska textilier.

Konventionell bomull

Bomullsfält i gröna rader

Odling

Alla kommersiellt viktiga grödor har genomgått mycket stora förändringar under senare halvan av 1900-talet. Syntetiska bekämpnings- och handelsgödselmedel, nya högavkastande sorter och nya odlingsteknik har utvecklats för att öka skördarna och sänka produktionskostnader. Tillgången till kemikalier, ny teknik för bevattning mm, har dessutom gjort det möjligt för bomullsodlare att ta nya, tidigare ointressanta odlingsområden i besiktning.

Utvecklingen inom bomullsodlingen har gett oss ett av de mest tydliga exemplen på hur illa det kan gå när kemikalieanvändningen blir alltför intensiv, när grundvattnet överutnyttjas och åkrarna görs oanvändbara p g a alltför intensiva odlingsmetoder.

Av naturfibrerna är bomull som odlas konventionellt den fiber som ger störst miljöpåverkan. Bomull upptar knappt 5 procent av världens åkerareal, men 11 procent av de jordbrukskemikalier som säljs i världen används inom denna odling.

Som exempel kan nämnas Indiens konventionellt odlade bomull som idag upptar 5 procent av landets åkermark, men på denna yta används mer än hälften av landets bekämpningsmedel. I Kina är vart tredje vattendrag allvarligt förorenat och på vissa håll sjunker grundvattennivån med en meter per år. I Uzbekistan, som använt Aralsjöns vatten för konstbevattning, är idag 44 procent av åkermarken oanvändbar på grund av försaltning. Konsekvenserna har blivit förödande för befolkningen i området.

Ökad konsumtion leder till att mer mark skövlas som ofta inte är lämpade för jordbruk. Detta kräver extra bevattning och gödsling, vilket leder till att mer skadliga ämnen sprids i närmiljön. Stora odlingar av en och samma gröda blir också känsligare för skadeinsekter och sjukdomar som i sin tur bekämpas med ännu mer gift.

Fler och fler konsumenter blir medvetna om vad bomullen utsätts för under produktion och vilka dåliga förhållanden en del bomulls- och textilarbetare utsätts för. Enligt WHO insjuknar 3 miljoner människor varje år och 20-40 000 dör årligen p g a att de utsätts för bekämpningsmedel på fälten. Närmare 70 miljoner fåglar beräknas dö p g a dessa gifter i miljön.

På hemmaplan
Ämnen som används i textilindustrin och som finns kvar i plaggen vi köper, sköljs ut i våra vatten när vi tvättar våra kläder. En bomullströja kan t ex innehålla uppemot 250 olika restkemikalier. De skadliga ämnena försvinner först efter ett 10-tal tvättar.

Ämnet nonylfenoletoxylat, som bildar miljögiftet nonylfenol vid nedbrytning används vid textilframställning. Dess skadliga effekter har varit väldigt omskrivet i svensk press under senare tid. Uppemot nio ton nonylfenol släpps ut av svenska reningsverk årligen. Detta ämne har hormonell påverkan och påverkar även reproduktionen. Genom att äta fisk och skaldjur finns risk att vi människor får i oss det fettlösliga giftet.

Alla de kemikalier som textila material behandlas med, är väldigt stabila och bryts inte ner i naturen. Förr eller senare får vi miljöproblem av dessa gifter. Detta är ämnen som påverkar hormon- och ekosystemet negativt och är dessutom ofta cancerogena.

Huden
Huden är kroppens största organ. Det som påförs huden utifrån absorberas in i vävnaden och når blodbanorna och organen. Ämnena kan alltså fortsätta vara verkningsfullt och utföra effekt efter att den direkta exponeringen upphört.

Då det idag saknas forskning på långtidspåverkan av kemikalier som finns i våra kläder eller hur olika kemikalier reagerar och eventuellt förstärker varandra, vet man inte hur våra organ störs av användning av kläder som tillverkats av konventionellt odlad bomull. Dagens mätningarna visar bara den akuta giftiga dosen när man testar en kemikalie.

Det blir allt vanligare att människor uppvisar akuta allergireaktioner p g a höga halter miljögift som finns kvar i nyköpta plagg som exempelvis kalsonger. En utsatt yrkesgrupp är personal som arbetar med kläder, till exempel i affärer.

Mer skrämmande fakta

  • Till ett kilo färdigt tyg används ett kilo kemikalier i textilfabriken.
  • För att odla 1 kg bomullsfibrer går det åt mellan 10 000 och 17 000 liter vatten.
  • Det krävs 350 liter vatten till att bereda ett kilo tyg från textilfibrer.
  • I Sverige köper vi 24 kg textil per person och år.
  • Om resten av världen handlade i samma takt som västerlänningar gör idag skulle det användas 90 miljarder kilo mer kemikalier i tillverkningen från fiber till färdigt tyg årligen.

Källor: Fair Magasin, Rena Kläder, Naturskyddföreningen och WHO